Social Butterfly
19 November 2010
Eftersom jag så gott som inte känner någon häromkring än förutom familjen så har jag bestämt mig att ta varje chans jag får att börja prata med nya människor. Även om de inte verkar vara någon som jag normalt skulle umgås med så är det bättre än att inte umgås med någon alls. Nyckelordet är nätverka: Chansen finns ju att de har andra vänner som skulle passa mig bättre. Och min sociala förmåga har det aldrig varit något fel på ; )
På kvällen hade vi middag med Lilita och efter det följde jag med ut med Garrett och company. G pekade ut Curtis Granderson som spelar i NY Yankees och jag blev medtvingad på bild; mitt första kändismöte sen i Chi Town.
20 November 2010
Helkväll med tjejerna inplanerad. Lucy, den föredetta babysittern drog med mig ut med sina tjejkompisar. Det var enormt roligt att umgås med amerikanska tjejer, och helt ärligt kan jag än så länge inte hitta några större skillnader från svenskar förutom att de var grymt mycket mer öppna och sociala ä en normal tråkig Svensson-tjej. En underbar kväll ledde till en underbar natt och morgon; Kom hem klockan 06. Puuuh, morgondagen kommer bli tuff.
21 November
Efter att ha sovit knappt två timmar väcktes jag av tre små livliga monster stojandes på våningen ovanför. . . Jag till slut upp med sömnen och avverkade 7 avsnitt av Cougar Town. Vid två-tiden mötte jag upp Ludvig och ett par andra au pairer vid namn Victoria (Argentina), Silvana och Jano (Tyskland) i downtown för lunch, shopping och språkliga missförstånd ; )
Eftersom jag så gott som inte känner någon häromkring än förutom familjen så har jag bestämt mig att ta varje chans jag får att börja prata med nya människor. Även om de inte verkar vara någon som jag normalt skulle umgås med så är det bättre än att inte umgås med någon alls. Nyckelordet är nätverka: Chansen finns ju att de har andra vänner som skulle passa mig bättre. Och min sociala förmåga har det aldrig varit något fel på ; )
På kvällen hade vi middag med Lilita och efter det följde jag med ut med Garrett och company. G pekade ut Curtis Granderson som spelar i NY Yankees och jag blev medtvingad på bild; mitt första kändismöte sen i Chi Town.
20 November 2010
Helkväll med tjejerna inplanerad. Lucy, den föredetta babysittern drog med mig ut med sina tjejkompisar. Det var enormt roligt att umgås med amerikanska tjejer, och helt ärligt kan jag än så länge inte hitta några större skillnader från svenskar förutom att de var grymt mycket mer öppna och sociala ä en normal tråkig Svensson-tjej. En underbar kväll ledde till en underbar natt och morgon; Kom hem klockan 06. Puuuh, morgondagen kommer bli tuff.
21 November
Efter att ha sovit knappt två timmar väcktes jag av tre små livliga monster stojandes på våningen ovanför. . . Jag till slut upp med sömnen och avverkade 7 avsnitt av Cougar Town. Vid två-tiden mötte jag upp Ludvig och ett par andra au pairer vid namn Victoria (Argentina), Silvana och Jano (Tyskland) i downtown för lunch, shopping och språkliga missförstånd ; )
The Greatest Show on Earth
17 November 2010
Cameron och jag startade dagen med at gå på Lincoln Park Zoo som ligger bara 10 minuters körväg från vårt hus. ISKALLT men roligt. Åkte karusell och såg apor, lejon, sälar etc. Höll oss långt borta från reptil och spindelhuset!
På kvällen gick hela familjen inklusive Farmor Pratibha från Kansas City till Ringling Bros. and Barnum & Bailey Circus, vilket är den äldsta fortfarande turnerande cirkusen i USA. Showen kallades The Greatest Show on Earth och utspelade sig på United Center vilket är Chicago Bulls hemmaarena, basketboll-laget där Michael Jordan spelade. Utanför arenan stod PETA och andra demonstranter. En kille var utklädd till elefant och hade massa kedjor runt sig. Mycket surrealistiskt!
Showen levde upp till sitt namn och var humorristisk, fachinerande och helt galen; Tre kvinnor ihopskrynklade i en minimal plastlåda, akrobater som stod på varandras huvud, sju motorcyklar i en liten metallsfär, trapetskonstnärer och massa annat.
Cameron och jag startade dagen med at gå på Lincoln Park Zoo som ligger bara 10 minuters körväg från vårt hus. ISKALLT men roligt. Åkte karusell och såg apor, lejon, sälar etc. Höll oss långt borta från reptil och spindelhuset!
På kvällen gick hela familjen inklusive Farmor Pratibha från Kansas City till Ringling Bros. and Barnum & Bailey Circus, vilket är den äldsta fortfarande turnerande cirkusen i USA. Showen kallades The Greatest Show on Earth och utspelade sig på United Center vilket är Chicago Bulls hemmaarena, basketboll-laget där Michael Jordan spelade. Utanför arenan stod PETA och andra demonstranter. En kille var utklädd till elefant och hade massa kedjor runt sig. Mycket surrealistiskt!
Showen levde upp till sitt namn och var humorristisk, fachinerande och helt galen; Tre kvinnor ihopskrynklade i en minimal plastlåda, akrobater som stod på varandras huvud, sju motorcyklar i en liten metallsfär, trapetskonstnärer och massa annat.
Football Sunday
14 November 2010
I äkta amerikansk anda mötte jag upp Ludvig, en svensk au pair, på en sportsbar för att kolla på The Chicago Bears. Varje söndag i USA har NFL lagen match. Vi satt vid baren, kollade på matchen, tog en öl och åt nachos. Detta eskalerade fort när killarna bredvid oss insåg att vi var från Sverige och ville bjuda oss på shots...klockan 14.00 en söndageftermiddag!! För att upprätthålla vår svenska status var vi tvugna att säga ja, och vi fick någon konstig mix som smakade juice. Detta sa jag ju såklart högt vilket slutade med att vi var tvugna att upprätthålla vår heder med Absolut Vodka och Jameson shot. . . .
Efter vi lyckats dra oss ur shotshetsen mötte vi upp Garrett och hans kompisar för att ytterligare fira Bears seger. En bra söndag som förhoppningsvis inte kommer upprepas igen. Imorrn kommer bli en lååång dag!
I äkta amerikansk anda mötte jag upp Ludvig, en svensk au pair, på en sportsbar för att kolla på The Chicago Bears. Varje söndag i USA har NFL lagen match. Vi satt vid baren, kollade på matchen, tog en öl och åt nachos. Detta eskalerade fort när killarna bredvid oss insåg att vi var från Sverige och ville bjuda oss på shots...klockan 14.00 en söndageftermiddag!! För att upprätthålla vår svenska status var vi tvugna att säga ja, och vi fick någon konstig mix som smakade juice. Detta sa jag ju såklart högt vilket slutade med att vi var tvugna att upprätthålla vår heder med Absolut Vodka och Jameson shot. . . .
Efter vi lyckats dra oss ur shotshetsen mötte vi upp Garrett och hans kompisar för att ytterligare fira Bears seger. En bra söndag som förhoppningsvis inte kommer upprepas igen. Imorrn kommer bli en lååång dag!
Navy Pier
Fredag 12 November 2010
Dylan var ledig från skolan så han och jag åkte till biblioteket för att fixa varsitt lånekort. Kravet på att få ett lånekort som barn är att man måste kunna stava sitt eget namn så Dylan och jag hade övat hela dagen innan. Det är galet när man tänker på att han bara är 5½ år och redan kan läsa, skriva och räkna.
Sen åkte vi till Navy Pier vilket är en av de största turistattraktionerna i Chicago, kan jämföras med Fisherman1s Wharf i SF. Vädret var väl inte det bästa men vi hade roligt ändå. Vi såg shower, var inne på The Children's Museum, sorbet glass (eftersom Dylan är allergisk mot mjölproteiner), men höjdpunkten för oss båda var definitivt karusellerna. Jag har aldrig åkt ett pariserhjul (London Eye räknas inte) så jag var mycket spänd. Det var coolt att se hela Chicago när vi var på toppen men turen var över lite väl snabbt. Slänggungorna var precis lika roliga som jag minns dem från Liseberg ; )
På kvällen bestämde vi oss för att gå och bowla. Jag kan inte komma ihåg sist jag skrattade så mycket! Dylan's underbara stajl när han kastade klotet och Amy som hamnade i rännan nästan varje gång. Det bästa var när ett typiskt amerikanskt par (det vill säga på storleken) i 35års åldern kom med sina egna klot och sina egna skor, var helseriösa och Dylan gjorde bättre ifrån sig än dem. Självklart skyllde de på att banan lutade, de provade en ny stil en något liknande. Underbara barn! Jag slog även Rahul i Fussball ; )
Dylan var ledig från skolan så han och jag åkte till biblioteket för att fixa varsitt lånekort. Kravet på att få ett lånekort som barn är att man måste kunna stava sitt eget namn så Dylan och jag hade övat hela dagen innan. Det är galet när man tänker på att han bara är 5½ år och redan kan läsa, skriva och räkna.
Sen åkte vi till Navy Pier vilket är en av de största turistattraktionerna i Chicago, kan jämföras med Fisherman1s Wharf i SF. Vädret var väl inte det bästa men vi hade roligt ändå. Vi såg shower, var inne på The Children's Museum, sorbet glass (eftersom Dylan är allergisk mot mjölproteiner), men höjdpunkten för oss båda var definitivt karusellerna. Jag har aldrig åkt ett pariserhjul (London Eye räknas inte) så jag var mycket spänd. Det var coolt att se hela Chicago när vi var på toppen men turen var över lite väl snabbt. Slänggungorna var precis lika roliga som jag minns dem från Liseberg ; )
På kvällen bestämde vi oss för att gå och bowla. Jag kan inte komma ihåg sist jag skrattade så mycket! Dylan's underbara stajl när han kastade klotet och Amy som hamnade i rännan nästan varje gång. Det bästa var när ett typiskt amerikanskt par (det vill säga på storleken) i 35års åldern kom med sina egna klot och sina egna skor, var helseriösa och Dylan gjorde bättre ifrån sig än dem. Självklart skyllde de på att banan lutade, de provade en ny stil en något liknande. Underbara barn! Jag slog även Rahul i Fussball ; )
Sweet Home Chicago
10 November 2010
Harvest Breakfast på Dylan's skola. Dylan och jag hade bakat bananmuffins som vi tog med oss. Det var intressant att se hur en montessoriskola fungerar. Dylan var väldigt uppspelt att visa oss allt de gjorde i skolan.
Hemma från Harvest Breakfast bestämde jag mig för att slå nytta och nöje ihop: Promenad till Lake Michigan i solkskenet. Jag dansade fram på gatorna till Feel Good låtar i ipoden. Det tog mig mindre än 20 minuter i slö takt att komma fram. Detta mötte mig; Speechless!!
Harvest Breakfast på Dylan's skola. Dylan och jag hade bakat bananmuffins som vi tog med oss. Det var intressant att se hur en montessoriskola fungerar. Dylan var väldigt uppspelt att visa oss allt de gjorde i skolan.
Hemma från Harvest Breakfast bestämde jag mig för att slå nytta och nöje ihop: Promenad till Lake Michigan i solkskenet. Jag dansade fram på gatorna till Feel Good låtar i ipoden. Det tog mig mindre än 20 minuter i slö takt att komma fram. Detta mötte mig; Speechless!!
Chuck e Cheese's - Nothing cheesy about it
7 November 2010
Idag stog två saker på schemat; Target och Chuck e Cheese's. Vi köpte massa nyttosaker till mig och familjen på lågprisvaruhuset Target. Amy och jag hade Dylan och grannpojken Ike med sig. De var väldigt livliga om man säger så. Höjdpunkten var när Ike fick syn på en sjuarmad ljusstake med en davidsstjärna på.
Ike: I don't need this cause I am not jewish
Amy: You're right! You're not jewish. Do you know what you are?
Ike: Yes. I'm irish!
Jag höll på att dö av skratt!!
När vi var klara åkte vi till Chuck e Cheese's. Jag har aldrig varit där och visste inte vad det var men tyckte det var ett litet konstigt ställe att åka till eftersom Dylan är allergisk mot mjölkprotein och inte kan äta ost. Det visade sig att namnet inte hade ngt med stället att göra, utan var en spelhall för barn. Dylan och Ike fick 50 poletter var att spela för så Amy och jag kunde sitta ner och äta, prata och ta det lugnt. Jag berättade för henne hur lycklig jag var, hur bra allt kändes, vilka fina föräldrar det är och hur underbara barnen är tack vare det. Amy började gråta och gav mig en stor kram. Vi fortsatte prata om allt och ingenting tills Dylan och Ike spelat upp alla sina poletter.
När vi kom hem lade Dylan och jag klart Sverigepusslet medans Amy fixade lite jobbpapper. Klockan fyra åkte vi allihop till Midway Airport och hämtade Rahul. Kändes konstigt att för mindre än en vecka sen åkte de hit för att hämta upp mig. På kvällen gick Amy och Rahul så Dylan och jag fick lite special time. Allt gick jättebra förutom att jag började gråta när jag läste godnatt sagan för honom för den var så sorglig.
8 November 2010
Efter att hela kvarteret fått strömavbrott slutade vårt internet att fungera så satt hela morgonen i telefon med AT&T. En och en halv timme senare när det var klart frågade Rahul om jag ville följa med till Starbucks. Så himla snällt! Vi satt ute och pratade om allt möjligt, och det var bara skönt, avslappnat och trevligt.
När jag kom hem hade jag en underbar förmiddag i telefonen med Lovisa & Elin. Så underbart att höra deras röst igen. Trots att vi befinner oss så långt ifrån varandra kändes det inte som det alls. Allt var precis som vanligt!
På eftermiddagen skulle jag köra och hämta Dylan från skolan alldeles själv. Med två kartor, hjälp från snälla bilister och två felkörningar kom jag fram i tid, felparkerade och sprang in för att hämta Dylan. Han fick sen förklara vägen hem. Det är tur man har en översmart 5-åring i baksätet när man själv inte kan höger och vänster.
När vi kom hem bakade vi bananmuffins som vi ska ha med oss till the Harvest Breakfast på onsdag. Var tvungen att använda google två gånger för att kolla upp vad bakingsoda var och konvertera tablespoons till cups. Klurigt!
På kvällen gick jag på bio med Garrett och såg Due Date. Galet rolig film! Vi drog sen vidare till Paddy Long som är den närmsta puben från vårt hus (ca 20 meter) och även Amy's & Rahuls stammishak. Skönt ställe med bara irländska öl. De har Beer & Bacon Tasting två gånger i veckan och varje fredag grillar de en hel gris på spett. Ngt man borde prova kanske . . . . ?
9 November 2010
Hade räknat med en underbar sovmorgon men väcktes vid halv 10 av Bea, städerskan som inte visste att jag låg och sov. Gaaah!! Übertrött släpade jag mig ur sängen. Har inte gjort ngt av intresse på hela dagen.
Precis kommit hem från middag på DMK med familjen. Åt världen godaste laxburgare! LIVET ÄR UNDERBART!!!
Borta bra men Sverige bäst!
5 November 2010
Imorse åkte Rahul med Maya & Cameron till Kansas City till Rahuls föräldrar för att fira Diwali. Jag var ledig ändå från 10 till halv sju eftersom Dylan hade playdate efter skolan. Jag spenderade dagen med att traska runt i området, köpa nyttosaker som jag inte kunde packa med mig från SF, skypa med kära Stora Syster Yster & Linstrumpa, laga middag, öva piano etc etc. En skön slapardag helt enkelt. När Garrett slutade jobbet vid 5 kom han inom och hämtade upp mig. Vi hängde i en timme och jag gav honom en housewarming gift till hans nya lägenhet: Doftljus och Indianrökelse; En lång historia som vi kan ta en annan gång. När Dylan & Amy kom hem hade de med sig grannpojken Ike 7 år. Vi lekte lego, spelade schack (jag vann :), kollade på Spiderman 2 (inte sån briljant idé från min sida eftersom the Goblin faktiskt är rätt skrämmande, särskilt om du bara är fem år), målade och spelade UNO.
6 November 2010
Idag har vart en så himla bra dag att jag knappt vet vart jag ska börja. Jo, den började med våfflor och lönnsirap. Mumma! Den fortsatte sedan med en trip till Best Buy för en mobiltelefon till Ylva. Jippi! Sen gick jag med Dylan till hårfrisören medans Amy aktiverade min telefon. Efter vi var klara gick vi inom Borders och köpte mer Lego till Dylan eftersom han tyckte det var så himla kul med helikoptern han fick av mig. Han vägrade köpa något som var för 5 år och uppåt eftersom han fyller 6 år i Januari. 8 Januari faktist, samma dag som Elvis. Och han älskar både Beatles & Elvis musik. Det du mamma! Så istället köpte vi en Altlantiz u-båt för 6 år och uppåt.
Sen kommer det bästa. Vi åkte till Andersonville! Andersonville brukade var ett helsvenskt område där alla var svenska, där alla bara pratade svenska och man bara kunde köpa svenska varor. Nuförtiden räknas det bara som ett hippt ställe att bo men lite av den svenska kulturen lever kvar. Först åt vi lunch på SVEA Café. Amy & jag delade på Köttbullemacka och Kallrökt Lax-macka. Så underbart gott. Det var nog den bästa maten jag ätit på ett helt år. Efter det gick vi in i en svensk mataffär där jag köpte Wasa Knäckebröd, Saturnus Glögg, Felix Lingonsylt & Felix Inlagd gurka, och jag pratade svenska med den gamla damen som jobbade där.
Det kommer mera. . . Vi gick sen till Swedish Bakery och köpte Prinsesstårta, Drömmar, Havreflarn, Finska Pinnar, och alla andra sorters svenska småkakor du kan tänka dig. Jag pratade även svenska med killen som jobbade där. Han hade vart ett år i Strängnäs, jobbat på en farm och lärt sig svenska. Han trodde dock att Fastlandet var en plats ; )
När vi kom hem byggde Dylan med Lego tills Lilitha kom. Lilitha är en av Amy's kompisar, som känner Leah, som är kompis med Abby, som fixade ihop mig med Amy & Rahul. Vi gjorde Pumpapaj pch pumpabröd. Underbart gott!!
Efter baket började Dylan och jag att lägga Sverigepusslet som jag fick när jag fyllde år, medans Amy & Lilitha fick lite quality time. För att ge dem ytterligare lite tid gick (jag körde för första gången) Dylan och jag på bio, Megamind 3D. Den var rolig men mer gjord för vuxna än barn. Dylan var lite skraj ibland och jag fick känna mig så vuxen och mogen när han tog min hand.
Imorse åkte Rahul med Maya & Cameron till Kansas City till Rahuls föräldrar för att fira Diwali. Jag var ledig ändå från 10 till halv sju eftersom Dylan hade playdate efter skolan. Jag spenderade dagen med att traska runt i området, köpa nyttosaker som jag inte kunde packa med mig från SF, skypa med kära Stora Syster Yster & Linstrumpa, laga middag, öva piano etc etc. En skön slapardag helt enkelt. När Garrett slutade jobbet vid 5 kom han inom och hämtade upp mig. Vi hängde i en timme och jag gav honom en housewarming gift till hans nya lägenhet: Doftljus och Indianrökelse; En lång historia som vi kan ta en annan gång. När Dylan & Amy kom hem hade de med sig grannpojken Ike 7 år. Vi lekte lego, spelade schack (jag vann :), kollade på Spiderman 2 (inte sån briljant idé från min sida eftersom the Goblin faktiskt är rätt skrämmande, särskilt om du bara är fem år), målade och spelade UNO.
6 November 2010
Idag har vart en så himla bra dag att jag knappt vet vart jag ska börja. Jo, den började med våfflor och lönnsirap. Mumma! Den fortsatte sedan med en trip till Best Buy för en mobiltelefon till Ylva. Jippi! Sen gick jag med Dylan till hårfrisören medans Amy aktiverade min telefon. Efter vi var klara gick vi inom Borders och köpte mer Lego till Dylan eftersom han tyckte det var så himla kul med helikoptern han fick av mig. Han vägrade köpa något som var för 5 år och uppåt eftersom han fyller 6 år i Januari. 8 Januari faktist, samma dag som Elvis. Och han älskar både Beatles & Elvis musik. Det du mamma! Så istället köpte vi en Altlantiz u-båt för 6 år och uppåt.
Sen kommer det bästa. Vi åkte till Andersonville! Andersonville brukade var ett helsvenskt område där alla var svenska, där alla bara pratade svenska och man bara kunde köpa svenska varor. Nuförtiden räknas det bara som ett hippt ställe att bo men lite av den svenska kulturen lever kvar. Först åt vi lunch på SVEA Café. Amy & jag delade på Köttbullemacka och Kallrökt Lax-macka. Så underbart gott. Det var nog den bästa maten jag ätit på ett helt år. Efter det gick vi in i en svensk mataffär där jag köpte Wasa Knäckebröd, Saturnus Glögg, Felix Lingonsylt & Felix Inlagd gurka, och jag pratade svenska med den gamla damen som jobbade där.
Det kommer mera. . . Vi gick sen till Swedish Bakery och köpte Prinsesstårta, Drömmar, Havreflarn, Finska Pinnar, och alla andra sorters svenska småkakor du kan tänka dig. Jag pratade även svenska med killen som jobbade där. Han hade vart ett år i Strängnäs, jobbat på en farm och lärt sig svenska. Han trodde dock att Fastlandet var en plats ; )
När vi kom hem byggde Dylan med Lego tills Lilitha kom. Lilitha är en av Amy's kompisar, som känner Leah, som är kompis med Abby, som fixade ihop mig med Amy & Rahul. Vi gjorde Pumpapaj pch pumpabröd. Underbart gott!!
Efter baket började Dylan och jag att lägga Sverigepusslet som jag fick när jag fyllde år, medans Amy & Lilitha fick lite quality time. För att ge dem ytterligare lite tid gick (jag körde för första gången) Dylan och jag på bio, Megamind 3D. Den var rolig men mer gjord för vuxna än barn. Dylan var lite skraj ibland och jag fick känna mig så vuxen och mogen när han tog min hand.
Day 3
4 November 2010
Känner att jag börjar komma in i rutiner nu och familjen är så underbar. De är så familjära och jag är bara så lycklig!
Efter frukost följde jag coh skjutsade barnen till skolan sen, gick Amy Rahul och jag på brunch på Bakin' and Egg. Vi pratade om deras familj och deras vänner och allt kändes jättebra. När vi kom hem gick vi igenom scheman, regler, förväntningar osv. De behöver lite hjälp på helger men sa att de var ganska flexibla, så om jag har någor jag vill göra någon gång så är det bara att säga till och så skulle vi försöka att få det att funka.
Maya & Cameron
På eftermiddagen följde jag med Dylan till hans Writing Tutoring. Jag började nästan gråta så stolt jag blev. Han är 5½ år och han kan redan läsa och skriva. Det är helt sjukt!
Dylan och jag spenderade kvällen att bygga ihop resten av legohelikoptern han fick av mig. Det tog oss ett tag men grymt tjusig är den nu. Det tog ca 5 minuter innan den gick sönder, så då byggde vi ihop den igen och så höll vi på ända till läggdags.
När barnen lagt sig gick jag över till Garrett. Det är en kompis jag träffade i Vegas som tro det eller ej, flyttade till Lakeview där jag bor den 2:a November. Samma dag som haf flyttade hit!! Vi satt framför google maps hela kvällen och han berättade om olika områden, uteställen, motorvägar, byggnader etc. Jag var helt yr när jag kom hem efter all information.
Känner att jag börjar komma in i rutiner nu och familjen är så underbar. De är så familjära och jag är bara så lycklig!
Efter frukost följde jag coh skjutsade barnen till skolan sen, gick Amy Rahul och jag på brunch på Bakin' and Egg. Vi pratade om deras familj och deras vänner och allt kändes jättebra. När vi kom hem gick vi igenom scheman, regler, förväntningar osv. De behöver lite hjälp på helger men sa att de var ganska flexibla, så om jag har någor jag vill göra någon gång så är det bara att säga till och så skulle vi försöka att få det att funka.
Maya & Cameron
På eftermiddagen följde jag med Dylan till hans Writing Tutoring. Jag började nästan gråta så stolt jag blev. Han är 5½ år och han kan redan läsa och skriva. Det är helt sjukt!
Dylan och jag spenderade kvällen att bygga ihop resten av legohelikoptern han fick av mig. Det tog oss ett tag men grymt tjusig är den nu. Det tog ca 5 minuter innan den gick sönder, så då byggde vi ihop den igen och så höll vi på ända till läggdags.
När barnen lagt sig gick jag över till Garrett. Det är en kompis jag träffade i Vegas som tro det eller ej, flyttade till Lakeview där jag bor den 2:a November. Samma dag som haf flyttade hit!! Vi satt framför google maps hela kvällen och han berättade om olika områden, uteställen, motorvägar, byggnader etc. Jag var helt yr när jag kom hem efter all information.
Diwali - Celebration of Lights
Vaknade klockan sju i morse av att barnen härjade i köket. Det betyder att klockan bara är fem på morgonen i San Francisco, puuuuuh! Alldeles för tidigt för mig. Släpade mig upp till ovanvåningen och var ganska tyst och asocial tills min hjärna vaknat och jag fått i mig lite näring.
Jag földe med Amy och lämnade barnen i skolan. Sen åkte vi till posten och hämtade mina två vinterkappor som underbara mamma & pappa skickat till mig. VÄLBEHÖVLIGT! Jag tycker redan det är kallt och det var 14 grader varmt. Det kommer bli en lååång och kall vinter!
När vi kom hem var det dags för att packa upp mina tre giganstiska resväskor. Det tog sin tid men nu är allt på plats och rummet är jättefint. Trots att jag hade ett helt eget litet hus innan trivs jag jättebra att bo som jag bor. Det är så familjärt och barnen kan gå vart de vill utan att någon ska komma vilse bland miljontals rum som aldrig används.
På eftermiddagen åkte jag med Lucy som är, eller ska bli, deras gamla baby sitter, jag ska ju ta över. Vi hämtade upp alla tre barnen från skolan och var på väg till Dylans tennislektion, men han var för trött så vi åkte hem istället så han fick ta en nap. Jag målade naglarna på Maya och lekte med hennes nya Rapunzel Barbiedocka, som hon fick av mig.
Klockan 17.00 åkte vid till Dylans skola. Där skulle vi fira Diwali, som är en indisk tradition, ungefär som julafton där man firar ljuset. Det var massa dans, god mat, hög musik och glittrande kläder.
Jag har ont i magen efter all mat jag ätit!!
När vi kom hem lekte Dylan och jag med legohelikoptern som han fick av mig. Jättemysigt! Nu är det dags att sova, om jag någonsin ska lyckas vända dygnet till Chicago tid!
Chicago - Day 1
2 November 2010
Elin följde med mig till flygplatsen. Där satt vi och tittade igenom albumet jag fått av henne, och pratade & skrattade om alla minnen vi skapat det senaste året. Det var ett tårfullt inte avsked, utan vi ses snart!! Det finns nära vänner som man känner utan och innan, sen finns det underbara människor som man iälskar för att dom är dom och inget annat betyder något. Människor som ställer upp i vått och torrt utan att ställa frågor be om något tillbaka.
Elin, Lovisa, William och Tamisha: Ni är sådana människor! Jag lovar att jag en dag ska gottgöra allt ni gjort för mig! Och Anna, jag vet att om du hade vart här hade du vart en av dem!
Ni finns i mitt hjärta för evigt!!
Flyget var drygt och långtråkigt! Första mötet med min nya värdfamilj dock var underbart!! Hela familjen kom och mötte mig, Amy, Rahul, Dylan, Cameron och Maya. De hade ballonger och blommor och egengjorda skyltar. Kärlek vid första ögonkastet. Vi pratade och skämtade hela vägen hem. Deras hus är underbart och jag fick hjälpa till att natta barnen. Pappa Rahul fick inte läsa saga utan det skulle Ylva göra. STOLT!!! ; )
Amy & Dylan lagade tacos och det var det bästa jag ätit på länge. Jag hade köpt en skandinavisk kokbok, Paradis-choklad och pepparkakor, sen mamma fick de, de två små servettpaketen. Hoppas det va okej, tyckte det passade. De blev jätteglada och älskade alltihopa.
Detta kommer bli ett toppenår!!
Elin följde med mig till flygplatsen. Där satt vi och tittade igenom albumet jag fått av henne, och pratade & skrattade om alla minnen vi skapat det senaste året. Det var ett tårfullt inte avsked, utan vi ses snart!! Det finns nära vänner som man känner utan och innan, sen finns det underbara människor som man iälskar för att dom är dom och inget annat betyder något. Människor som ställer upp i vått och torrt utan att ställa frågor be om något tillbaka.
Elin, Lovisa, William och Tamisha: Ni är sådana människor! Jag lovar att jag en dag ska gottgöra allt ni gjort för mig! Och Anna, jag vet att om du hade vart här hade du vart en av dem!
Ni finns i mitt hjärta för evigt!!
Flyget var drygt och långtråkigt! Första mötet med min nya värdfamilj dock var underbart!! Hela familjen kom och mötte mig, Amy, Rahul, Dylan, Cameron och Maya. De hade ballonger och blommor och egengjorda skyltar. Kärlek vid första ögonkastet. Vi pratade och skämtade hela vägen hem. Deras hus är underbart och jag fick hjälpa till att natta barnen. Pappa Rahul fick inte läsa saga utan det skulle Ylva göra. STOLT!!! ; )
Amy & Dylan lagade tacos och det var det bästa jag ätit på länge. Jag hade köpt en skandinavisk kokbok, Paradis-choklad och pepparkakor, sen mamma fick de, de två små servettpaketen. Hoppas det va okej, tyckte det passade. De blev jätteglada och älskade alltihopa.
Detta kommer bli ett toppenår!!
SF Giants - Don't stop believing
1 November 2010
San Francisco Giants har inte vunnit World Series sen 1954. Många har tappat hoppet under de dryga 50 åren. därför har årets slogan blivit Don't Stop Believing.
Idag hände det! Giants vann World Series efter utklassning mot Texas Rangers. Hela San Francisco firade! Alla sprang ut på gatorna och hurrade, skrek och tutade. Market St stängdes av för trafik eftersom alla människor gjorde det omöjligt att ta sig fram. Trots att jag inte är ett överdrivet baseball fan drogs jag med i firandet och får rysningar i kroppen bara jag tänker på det.
San Francisco Giants har inte vunnit World Series sen 1954. Många har tappat hoppet under de dryga 50 åren. därför har årets slogan blivit Don't Stop Believing.
Idag hände det! Giants vann World Series efter utklassning mot Texas Rangers. Hela San Francisco firade! Alla sprang ut på gatorna och hurrade, skrek och tutade. Market St stängdes av för trafik eftersom alla människor gjorde det omöjligt att ta sig fram. Trots att jag inte är ett överdrivet baseball fan drogs jag med i firandet och får rysningar i kroppen bara jag tänker på det.
Halloweenfest 2
31 Oktober 2010
Kvällen började hos William med förfest och plunta. Efter mycket om och men drog vi (Elin, Lovisa & jag) till en hemmafest till en av Williams kompisars kompis. Det gäller ju att nätverka ; )
Väl där mötte vi upp Vanessa & Kathy, en dansk respektive tysk au pair. Vi intog Flippy Cup bordet så fort vi kom innanför dörren och sen var festen i full gång. Efter att bara spelat det en gång innan regerade jag redan, nästan som jag hade en naturlig talang för ölspel. Jag lyckades flippa muggen på första försöket nästan varje gång och ölen slank ju lätt ner ; ) Till och med när vi körde tjejerna mot killarna regerade vi. Helt klart en sed att ta med sig hem till Sverige!
Fear the Beard Flippy Cup Championship
Kvällen började hos William med förfest och plunta. Efter mycket om och men drog vi (Elin, Lovisa & jag) till en hemmafest till en av Williams kompisars kompis. Det gäller ju att nätverka ; )
Väl där mötte vi upp Vanessa & Kathy, en dansk respektive tysk au pair. Vi intog Flippy Cup bordet så fort vi kom innanför dörren och sen var festen i full gång. Efter att bara spelat det en gång innan regerade jag redan, nästan som jag hade en naturlig talang för ölspel. Jag lyckades flippa muggen på första försöket nästan varje gång och ölen slank ju lätt ner ; ) Till och med när vi körde tjejerna mot killarna regerade vi. Helt klart en sed att ta med sig hem till Sverige!
Fear the Beard Flippy Cup Championship
Trick or Treat + Halloweenfest 1
30 Oktober 2010
Abby, Katy, barnen och jag gick Trick or Treat i San Carlos. De hade spärrat av shoppinggatan och alla affärer och resturanger delade ut godis till alla barn som var utklädda.
Alla barn var så oerhört söta när de sprang runt och sa Happy Halloween och Trick or Treat!
På kvällen kom Lovisa och Elin. Halloweenklädda mötte vi upp Tamisha på en bar i San Mateo. Alla var utklädda, den ena värre än den andra. Härligt att se folk gå All In! En kille var utklädd till doktor och hade en spruta fylld med vodka som han gick och smutta på. Oerhört bra! Jag önskar det kunde vara Halloween oftare. Längtar redan till nästa år! Elin rockade i kattutstyrsel medans Lovisa var en äkta amerikansk Cheerleader. Reeaady, Oookay! Vem jag var utklädd till får ni gissa själva. . .
Abby, Katy, barnen och jag gick Trick or Treat i San Carlos. De hade spärrat av shoppinggatan och alla affärer och resturanger delade ut godis till alla barn som var utklädda.
Alla barn var så oerhört söta när de sprang runt och sa Happy Halloween och Trick or Treat!
På kvällen kom Lovisa och Elin. Halloweenklädda mötte vi upp Tamisha på en bar i San Mateo. Alla var utklädda, den ena värre än den andra. Härligt att se folk gå All In! En kille var utklädd till doktor och hade en spruta fylld med vodka som han gick och smutta på. Oerhört bra! Jag önskar det kunde vara Halloween oftare. Längtar redan till nästa år! Elin rockade i kattutstyrsel medans Lovisa var en äkta amerikansk Cheerleader. Reeaady, Oookay! Vem jag var utklädd till får ni gissa själva. . .
ETA Chicago: 6 days and counting
27 Oktober 2010
Sista dagen i skolan! Lektionen började med att jag höll en presentation om Schlagermusik, Eurovision & Melodifestivalen. Jag öppnade såklart med; Jag ska prata om ABBA musik typ. Då var alla med på noterna ; ) Min första presentation på engelska! Det var lite pirrigt men det gick förvånansvärt bra, särkilt med tanke på att jag inte övat något alls. Alla var positivt inställda och jag lyckades svara på allas frågor utan problem.
Efter det var det dags för duettspelande med Kevin. Vi speade Take me out to the ballgame, vilket är en klassiker tydligen och handlar om baseball. Aldrig hört den innan men det gick bra ändå.
När lektionen började närma sig sitt slut tog vpr pianolärare fram ett paket och kort som alla i klassen skrivit på. Alla hade varsin personlig hälsning och jag fick pianoböcker som present så jag inte skulle sluta spela. Jag min lipsill blev helt rörd och började gråta.
Underbara Piano II och Professor Hoffman
På eftermiddagen träffade jag upp Stig, pappas barndomskompis, och hans mamma och syster. Det var jättekul! Det blandade amerikanska och göteborska om vart annat och pratade om när pappa & stig var små och vilka andra de brukade leka med. De två timmarna flög förbi, och var sen tvungen att skynda mig hem till jobb.
Sista dagen i skolan! Lektionen började med att jag höll en presentation om Schlagermusik, Eurovision & Melodifestivalen. Jag öppnade såklart med; Jag ska prata om ABBA musik typ. Då var alla med på noterna ; ) Min första presentation på engelska! Det var lite pirrigt men det gick förvånansvärt bra, särkilt med tanke på att jag inte övat något alls. Alla var positivt inställda och jag lyckades svara på allas frågor utan problem.
Efter det var det dags för duettspelande med Kevin. Vi speade Take me out to the ballgame, vilket är en klassiker tydligen och handlar om baseball. Aldrig hört den innan men det gick bra ändå.
När lektionen började närma sig sitt slut tog vpr pianolärare fram ett paket och kort som alla i klassen skrivit på. Alla hade varsin personlig hälsning och jag fick pianoböcker som present så jag inte skulle sluta spela. Jag min lipsill blev helt rörd och började gråta.
Underbara Piano II och Professor Hoffman
På eftermiddagen träffade jag upp Stig, pappas barndomskompis, och hans mamma och syster. Det var jättekul! Det blandade amerikanska och göteborska om vart annat och pratade om när pappa & stig var små och vilka andra de brukade leka med. De två timmarna flög förbi, och var sen tvungen att skynda mig hem till jobb.
ETA Chicago: 8 days and counting
25 November 2010
Vad kan väl vara bättre än ett litet måndagsfirande med ännu mer Almondy Daimtårta? Det är ju trots allt bara åtta dagar kvat innan jag fortsätter mitt äventyr i Chicago.
'
Första tuggan 2 minuter senare
Vad kan väl vara bättre än ett litet måndagsfirande med ännu mer Almondy Daimtårta? Det är ju trots allt bara åtta dagar kvat innan jag fortsätter mitt äventyr i Chicago.
'Första tuggan 2 minuter senare
