Goooo Sharks!
9 Jan: Idag är det äntligen dags för NHL match. Kristian & jag tog tåget tidigt på morgonen mot San Jose. Vi gick runt lite inne på ett gigantiskt köpcentrum innan vi styrde kosan mot Santana Row, vilket kan efterliknas La Rambla lite i Barcelona; två enkelriktade gator med en allé i mitten och MASSA affärer, resturanger & caféer. Tyvärr blev det ingen shopping eftersom vi hade vart tvugna att släpa på alla grejerna hela natten isåfall.
Santana Row
Vi kollade även in en av San Jose's stora turist attraktioner - Winchester Mystery House. Mrs Winchester började bygga huset 1886 efter både hennes dotter och man avlidit hastigt med bara ett par års mellanrum. hennes man var ägare av ett företag som tillverkade gevär, och Mrs Winchester trodde det var spökena från alla de människor som blivit dödade av Winchester-gevär som dödat hennes familj. Hon tog hjälp av ett medium som sa att hon måste flytta västerut och bygga upp ett nytt hus åt både sig själv och alla de som dödats av Winchester-gevär. Byggandet får aldrig avslutas för då kommer andarna döda dig, men om du hela tiden fortsätter kommer du leva för alltid. Hon började bygga huset rum för rum med massa återvändsgränder för att andarna skulle gå vilse och inte hitta henne. Som mest hade huset 600 rum men eftersom hon hela tiden ändrade allting har det nu 160 rum, 2000 dörrar, 1000 fönster, 13 badrum ovh 1 dusch. . . Det var coolt men lite äckligt att gå igenom. Det fanns dörrar och fönster som ledde rakt in i en vägg, dörrar som hade ett stup rakt ner till marken bakom sig, trappor som gick från golvet ända upp i taket, trappsteg som gick både upp & ner i samma trappa, rum som hade tre vägar in men bara en väg ut. Hela huset var uppbyggt som en lång smal gång, om man ville komma till rum nummer 50 så var man tvungen att gå igenom alla de andra 49, inga genvägar.
Efter allt skrämmande behövde nerverna lugnas lite så vi åkte vidare till Gordon Bierch Brewery. Jag hade förväntat mig att få se när de tillverkade öl, men det var mer än sportsbar som sålde deras egenbryggda öl. De hade iallafall god mat och ölen var okej, lite för mörk för min smak. Där va ca en miljard sharks fan iallafall så Kristian & jag behövde inte kännas utanför med våra t-shirts ; )
När nerverna lugnat sig var det dags att möta Elin utanför HP Pavillion som är San Jose Sharks hemmaarena. De spelar mot Detroit Red Wings som har 4 svenska spelare, inklusive Henrik Zetterberg som jag nog ska gifta mig med när jag blir stor. Det var riktigt kul att kolla på! Ögonblicket var ju lite större för Kristian som faktist suttit uppe till fyra på morgonen i Sverige ett flertal gånger bara för att kolla på NHL matcher på tv, men Elin & jag kände väldigt stor uppskattning också...allra mest när Zeta stretchade precis framför oss så vi kunde kolla in hans rumpa, lite svårt att se med alla skydd meeeen vi kunde nog ana vad som fanns där under ; )
Tyvärr var det bara en ynka utvisning och inga slagsmål alls, så kände mig lite lurad på all action jag förväntat mig men helnöjd iallafall. Det var ju trots allt NHL live!
Direkt Live med Ylva: http://www.youtube.com/watch?v=ioJbTHDoHE4
Nationalsången spel Douglas Murray
Efter en förlust med 4-1 bestämde vi oss för att supa bort våra sorger i San Carlos. Vi tog tåget tillbaka vilket alla tre somnade på ; ) Tyvärr var Carlos Club stängd pga Private Party så vi hittade oss en Dodgy liten pub och gjorde det bästa av situationen.....Shot Shot Shot!! ; ) Efter ett tag kändes allt plötsligt mycket bättre och vi spelade lite biljard, tror jag eller så bara tänkte vi göra det, pratade med inhemska San Carlos bor; MKT lustigt folk och sen är det lite dimmigt. Hon i baren var shysst ; )
Santana Row
Vi kollade även in en av San Jose's stora turist attraktioner - Winchester Mystery House. Mrs Winchester började bygga huset 1886 efter både hennes dotter och man avlidit hastigt med bara ett par års mellanrum. hennes man var ägare av ett företag som tillverkade gevär, och Mrs Winchester trodde det var spökena från alla de människor som blivit dödade av Winchester-gevär som dödat hennes familj. Hon tog hjälp av ett medium som sa att hon måste flytta västerut och bygga upp ett nytt hus åt både sig själv och alla de som dödats av Winchester-gevär. Byggandet får aldrig avslutas för då kommer andarna döda dig, men om du hela tiden fortsätter kommer du leva för alltid. Hon började bygga huset rum för rum med massa återvändsgränder för att andarna skulle gå vilse och inte hitta henne. Som mest hade huset 600 rum men eftersom hon hela tiden ändrade allting har det nu 160 rum, 2000 dörrar, 1000 fönster, 13 badrum ovh 1 dusch. . . Det var coolt men lite äckligt att gå igenom. Det fanns dörrar och fönster som ledde rakt in i en vägg, dörrar som hade ett stup rakt ner till marken bakom sig, trappor som gick från golvet ända upp i taket, trappsteg som gick både upp & ner i samma trappa, rum som hade tre vägar in men bara en väg ut. Hela huset var uppbyggt som en lång smal gång, om man ville komma till rum nummer 50 så var man tvungen att gå igenom alla de andra 49, inga genvägar.
Efter allt skrämmande behövde nerverna lugnas lite så vi åkte vidare till Gordon Bierch Brewery. Jag hade förväntat mig att få se när de tillverkade öl, men det var mer än sportsbar som sålde deras egenbryggda öl. De hade iallafall god mat och ölen var okej, lite för mörk för min smak. Där va ca en miljard sharks fan iallafall så Kristian & jag behövde inte kännas utanför med våra t-shirts ; )
När nerverna lugnat sig var det dags att möta Elin utanför HP Pavillion som är San Jose Sharks hemmaarena. De spelar mot Detroit Red Wings som har 4 svenska spelare, inklusive Henrik Zetterberg som jag nog ska gifta mig med när jag blir stor. Det var riktigt kul att kolla på! Ögonblicket var ju lite större för Kristian som faktist suttit uppe till fyra på morgonen i Sverige ett flertal gånger bara för att kolla på NHL matcher på tv, men Elin & jag kände väldigt stor uppskattning också...allra mest när Zeta stretchade precis framför oss så vi kunde kolla in hans rumpa, lite svårt att se med alla skydd meeeen vi kunde nog ana vad som fanns där under ; )
Tyvärr var det bara en ynka utvisning och inga slagsmål alls, så kände mig lite lurad på all action jag förväntat mig men helnöjd iallafall. Det var ju trots allt NHL live!
Direkt Live med Ylva: http://www.youtube.com/watch?v=ioJbTHDoHE4
Nationalsången spel Douglas Murray
Efter en förlust med 4-1 bestämde vi oss för att supa bort våra sorger i San Carlos. Vi tog tåget tillbaka vilket alla tre somnade på ; ) Tyvärr var Carlos Club stängd pga Private Party så vi hittade oss en Dodgy liten pub och gjorde det bästa av situationen.....Shot Shot Shot!! ; ) Efter ett tag kändes allt plötsligt mycket bättre och vi spelade lite biljard, tror jag eller så bara tänkte vi göra det, pratade med inhemska San Carlos bor; MKT lustigt folk och sen är det lite dimmigt. Hon i baren var shysst ; )
Kommentarer
Trackback
