Mamma & Pappa + Lena i USA
4th July
Midsommar
Linus, John & Matias makes the states!!!
Mike's Birthday
Chi Town
What Happens in Vegas, Stays in Vegas
Helgen i Vegas innehöll:
MYCKET
Alkohol
LITE
Kost
INGEN
Sömn
But we don't kiss & tell. Jag låter bilderna tala för sig själv . . . .
Blurry vision
E.G.O.
Eva, Gustav & Olof hämtades upp av moi vid SFO. Kändes overkligt att få besök från Sverige. Det som var mest konstigt var att det inte kändes konstigt alls. Svårt att förklara!
Eftermiddagen gick åt till att sitta i bilkö på 101 och äta lunch på Hillsdale Mall. Sen satte jetlagen in och krashade E.G.O på hotellet i Hillsdale.

1 Maj
Eftersom jag jobbade hela dagen drog jag med E.G.O till North School där första mötet mellan Gustav och 3R (Roark, Rylan & Rhett) ägde rum. Gustav ägnade mest uppmärksamhet åt trehjulingen medans 3R sprang runt som vildar och bråkade. Inga höjda ögonbryn där inte.
På kvällen dök vi ner som hökar på bästa pizzan från Steelhead i the Swede-Inn som ska bli mitt nya hem om några veckor. Det är där E.G.O har blivit inackorderade under sin vistelse i the big U,S and A.
2 Maj
På morgonen tog vi tåget in till city för en turistdag i Fishermans Wharf. Vi tittade på sjölejonen och köpte Salt Water Taffy. Sen tog vi båten ut till Alcatraz. Eftersom jag redan hört ljudbandet lekte Gustav & jag Tjuv & Polis. Han lovade att han skulle vara snäll och lydig från och med nu....typ.
Barnkalas och Giants
24 April
I lördags var det dags för barnkalas hemma hos Kristian. Även om Kristian är bara barnet så var det inte honom vi firade utan hans äldsta värdbarn Ryken som fyllde sex år. Då anordnades det Lego Party!
När jag var liten fanns det bara klossar i olika färger som gick att sätta ihop, idag finns det till och med Indina Jones-filmer i Legoversion (detta fick jag lära mig i helgen). Jag gjorde såklart succé när jag anlände eftersom jag sprang runt och jagade och kittlade (kicklade?) alla barnen. Önskar jag planerat min klädsel lite bättre bara och inte valt en kort, vit klännning utan axelband (Fotnot till nästa barnkalas). Det var jättekul i ungefär 10 minuter tills jag var helt slut, då fick jag ta tårtpaus. Efter 30 sekunder kom alla ungarna och tjatade på mig att jag skulle jaga och kitt(ck)la dem ännu mer. Jag gav upp till slut eftersom jag visste att de inte skulle ge sig, det var bara ut och jaga igen! Då satte de mig i fängelse i flera hundra veckor (shysst efter att jag leker med dem), men jag rymde efter två minuter.
Vid fem var det hemdags för alla barnen och sen var det grillning, tårta och presentöppning. Självklart var tårtan formad som en Legogubbe omgiven av Legoklossar, och i present fick han nästan bara byggbara Legobilar, även av mig.
HAPPY BIRTHDAY RYKEN: http://www.youtube.com/watch?v=wIOdSGjNqfg
Jag fick även ett handskrivet Tackkort som jag är väldigt stolt över!
25 April
Vaknade upp till strålande solksken och säkert 30 grader varmt (lite önsketänkade men varmt var det). Mike får tydligen gratisbiljetter till San Francisco Giants lite då och då, och när inte han kan gå ger han bort dem...och ja, jag kunde inte heller komma på någon bättre att ge dem till än mig ; )
Eftersom min Partner in Sport Kristian aka K-Man skulle plugga så drog jag med Lovisa istället. Det är precis i början av Baseballsäsongen och hockeyn slutar ju snart så då måste man ju ha något nytt att sysselsätta sig med. Mike hade gett mig en snabbversion av hur reglerna fungerade så idag var det min tur att förklara för Lovisa. Tror dock inte min förklaring var lika lättförstådd.
Lämmeltåget av Giantsfan började långt innan Burlingame och alla hade öl, snacks och lagtröjor med sig. Vi gick in på arenan ca en timme innan matchen började och det var redan fullsmockat. Självklart var vi tvugna att prova något av all skräpmat som såldes och för min del blev det en Giants Hot Dog med massa gurka. MUMMA!
Jag hade hoppats på att en kändis skulle kasta första bollen och en känd sångare skulle sjunga nationalsången. ICKE! Nationalsången framfördes av en gosskör med medelålder på åtta år och första bollen kastades av en lustig fågelkille med en örn på armen. Min vanliga tur!
Stämningen var total under hela matchen, vädret underbart (så varmt att jag var tvungen att låna ett linne av Lovisa) och vi kände att livet kunde inte direkt bli bättre. Själva spelet var ganska slött och folk engagerade sig inte världsmycket i matchen men bara atmosfären var värd att betala för. Som sagt kan jag inte jättemycket om Baseball men vi träffade bollen oftare under brännbollsmatcherna i trean är vad dessa killar gjorde. Och när de väl träffa blev det Foul Ball. Den snurrades oftast bakåt och åkte ut i publiken...till publikens förtjusning såklart. I tystnad hoppades jag att jag skulle lyckas fånga en så jag kunde göra som Carrie i Sex & the City och gå och få den signerad. Om bollen faktist hade åkt åt mitt håll hade jag säkert skrikit och tvärduckat! Att jag kan alldeles för lite om Baseball kan Lovisa bevittna om, då jag spenderade en kvart att ta massa närbilder på spelarna..... i fel lag! Jaja, då har man gjort research om motståndet iallafall. http://www.youtube.com/watch?v=ebTWONCWbtQ
Ser ni att killen står och blåser bubblor med sitt tuggummi!
Som sagt var matchen ganska slö, och spelarna kändes väldigt otränade för att vara elitidrottare. Okej att det är teknik som gäller för att kunna slå bollen, men man måste ju ta sig runt banan också. Och med tanke på hur många Homeruns Giants gjorde (NOLL) så kan man ju inte tillförlita sig på att man har tid att lunka förbi alla baserna. Men jag måste säga att det är svårt att få respekt när man ser spelarna stå och blåsa bubblor med sitt tuggummi! Under all kritik! OVERALL: Underbar dag!
AT&T PARK Home of San Francisco Giants
Efteråt blev det häng på Cheesecake Factory. Nya favoriten är Snicker's Cheesecake. Ska aldrig mer äta Nachotallriken!
Playoffs, Luau & Beach babes!
Vårt favoritlag San José Sharks ligger i hård battle mot Colorado Avalanche och för att visa vårt stöd bestämde Kristian och jag för att gå på en slutspelsmatch.
I vanlig ordning stannade vi till på Gordon Biersch för lite vitlökspommes och 'nybryggd' öl. Det var lika gott som alltid. Mannen som satt bredvid mig fick sin öl i en silverbägare men hans namn graverat på den. För att få en sån behövde man bara bli stammis under ett par års tid. Det tyckte jag var mycket besvär bara för en graverad silverbägare. Jag tycker om att dricka ur ett glas; mindre metallsmak.
Inne på arenan var det ännu mer fullsmockat än sist och man kunde känna slutspelsenergin genom hela kroppen. Eftersom biljettpriset var skyhögt nöjde vi oss med platser i övre sektionen denna gången. Fast sneaky som jag är smög jag förbi vakten till nedre sektionen så jag kunde få en närglimt av spelarna. Kristian var för chicken för att följa med ; )




Man kan inte komma närmare än så här
Kristian hade hoppats på att vi skulle få vimplar när vi gick in, så det blev det inte. Vi fick pompoms istället vilket jag tyckte var mycket roligare! Jag lekte Cheerleader och hittade på hejarramsor...det var ingen som följde med. Dålig slutspelsanda på amerikanare! Kristian gav med sig till slut och lekte med pompomsen han med. Det skulle han såklart aldrig erkänna därför har vi det på film ; ) http://www.youtube.com/watch?v=u2UsSCw5PK4
Matchen var grymt spännande. Sharks vann tillslut med 6-5 i övertid. Riktigt roligt! Mindre roligt att vi missade sista tåget hem och fick ta taxi ända från San Jose till San Carlos. Jaja, pengar vad är det? ; )
17 April
Dagen började med att Fantastic Four samlades @ Chez Ylva återigen. Vi spenderade dagen med solande och badande vid poolen. Inte mycket att klaga på just nu kände vi! Efter X antal timmar av glassande var det dags att göra sig i ordning för kvällens bravader. Av Rugbypojkarna i min klass hade vi blivit inbjudna till Hawaiiparty, så kallad Luau för att få in pengar till deras klubb. Detta var vi ju inte sena att hänga på och planerandet hade pågått i veckor. Jag tycker att mitt rum är hyffsat rymligt och att badrummet är väldigt stort. Oerhört litet kändes detta med fyra flickor som trängdes med en miljard pinaler spridda överallt. Plus en översocial hund som gärna ville vara i centrum, Sorry Miracle!
Fulla av förväntningar tog vi tåget till Redwood City. . . .



Ni känner väl igen de röda plastmuggarna från varenda amerikansk teenmovie som existerar
Vi gick in i lokalen och plötsligt riktades alla blickar mot oss. Alla andra hade vanliga kläder med kanske en blomma i håret max, plus att alla andra usprungligen var från Tonga, Fiji eller Haiti etc. Här kom vi, fyra vita svenska tjejer utklädda till Malibu Barbie! Uppmärksamhet? CHECK!!! Jaja, tänkte vi. Den bjuder vi på! Lokalen var uppradade med långbord och vi satte oss allra längst fram vid scenen. In med ett par öl var sen struntar vi i vad alla andra tycker. Vi kommer ha roligt!! Maten som bjöds på var väldigt annorlunda men god; kött inbakat i bananblad, bakad sötpotatis, exotiska frukter, kyckling och ännu mera kött. MUMMA!!



Men den riktiga anledningen varför vi var där var ju självklart uppträdandena. Sefo som jag känner från San Mateo College var en av huvudaktörena, och tro att det var bra!! Det bästa var att alla killarna såg ut som Mr Hawaiian Tropic, insmorda i massa babyolja och allt ; ) Svårt att välja vilka jag skulle lägga ut så här kommer ganska många:
Skaka rumpa: http://www.youtube.com/watch?v=mS1IekmvQVA
Sefo leker med en åra: http://www.youtube.com/watch?v=bTsImjH-gGU
Sefo leker krig: http://www.youtube.com/watch?v=hdSgDiNQAtA
Freddy: http://www.youtube.com/watch?v=Hqx6SwKYeXA
Svenska killar borde lära sig: http://www.youtube.com/watch?v=6vbEbFLpZH4
Alohaaaa: http://www.youtube.com/watch?v=ERIrRwaf0hE
Det börjas tidigt: http://www.youtube.com/watch?v=ZEn_LtZuSLg
Självrespekt? BORTA: http://www.youtube.com/watch?v=W2yiDjTUZyQ
Huvudshowen var ju såklart jag. . . . .INTE!! Men man är ju scenvan så när tre flickor tycker de är otroligt roliga och tvingar upp en på scen så gäller det att spela med: http://www.youtube.com/watch?v=M9od-FV2kAE


Jag tror jag är kär: http://www.youtube.com/watch?v=UIDdHK6ee74
Resten av kvällen dansade vi som attan till allt från Grease till HipHop. Underbar och annorlunda kväll!








18 April
Efter vi alla fyra spenderat natten i det nya gästhuset (där jag sedan kommer bo efter vi flyttat) det så kallade Swede-Inn som Mike döpt det till, blev det frukost på Starbucks.

Efter vi lämnat av Anna på station satte vi kosan mot Poplar Beach i Half Moon Bay. Där blev det sol och bad hela dagen. Abby hade kollat upp att det skulle bli ca 72 Fahrenheit vilket jag precis fick reda på är ca 23 grader Celcius, men det kändes närmare 30. Vi badade ett par gånger och i vattnet var det inte lika varmt. En vild gissning hade vart minus 10, men eftersom det inte var fruset var det väl iallafall över nollan. Det gör inget eftersom då kan man inte vara i så länge, utan bara spring i, spring upp, coh då hinner man inte bli uppäten av hajar.
Underbart: http://www.youtube.com/watch?v=MKzO9UnOH9k



Jag är uttråkad på att sola så vi leker Baywatch
När Elin och Lovisa börjat bränna sig alldeles för mycket (amatörer ;) åkte vi hem till mig och kollade på The Hangover Uncut (inte mkt skillnad från originalet) och åt upp Ahlgren's Bilarna. På skala 1 till 10 får denna heögen 25.
GO Warriors! and GO Sharks!
Fantastic Four minus Anna Banana möttes upp @ Chez Ylva för att gå på rugby match. Två pojkar i min pianoklass spelar i San Mateo Warriors och vi blev inbjudna att se när de skulle kicka Palo Altos rumpa. Så blev det inte! Ahmed försökte kicka bollen en gång när den var i luften...han missade. Det var jättekul! Ánnars var det mest Palo Alto som kickade rumpa och de vann med typ en miljard mot 3. En gång åkte bollen över nätet, in i ett träd och sen nerför stupet. Den bollen försvann! Jag lekte sockermum och hejade på så gott jag kunde men det hjälpte inte. Det var en kul upplevelse dock och en skön lördagseftermiddag.



Efter rugbyn varvade vi ner på Starbucks innan Lovisa och jag tog tåget mot San José för att möta upp Kristian och kolla på Sharks. Inte live denna gången utan på en sportsbar. Med god mat och dryck var det mycket trevligt och Randy & Drew (kommentatorena) var lika underhållande som vanligt.



Randy & Drew Sportfånar MÅÅÅÅL
På vägen hem somnade alla på tåget och jag dreglade lite. Lovisa och jag kröp i sängs tillsammans eftersom tåget inte går igenom Woodside. Woodside ligger uppe i kullarna ganska off, det är därför Michelle Pfeiffer & David E Kelly, Neill Young, Steve Jobs och Shirley Temple bor där. Och Lovisa så klart!!
Plus en
Elin + Anna + Ylva = De Tre Musketörena . . . . De Tre Musketörena + Lovisa = Fantastic Four
Idag har jag träffat nummer fyra i vår vargflock (taget från The Hangover); Lovisa Havskog. Detta är en alternativ liten varelse med otrolig humor (inte riktigt lika rolig som jag) och mycket personlighet. Detta är två egenskaper som passar väldigt bra in i vår lilla grupp av Totally Amazingly Awesome People (TAAP).
Au Pair möte i Redwood City = Rollerskating. Och här talar vi verkligen rullskridskor! Inga Rollerblades eller Inlines här inte. Fyra hjul placerade bredvid varann i par och vill man svänga får man lyfta på fötterna för dessa hjulen är inställda på att gå framåt och inget annat. Efter att Bambi här snubblat runt ett tag fick jag in tekniken och blev riktigt bra på det. Lovisa och jag briljerade mot slutet och vi trillade inte en enda gång! *STOLT*



Känner mig fortf som 19.
Finns inte så mycket att säga om denna dagen förutom att; DET ÄR DEN 27 MARS OCH JAG LIGGER UTE OCH SOLAR OCH BADAR I POOLEN! Jag klagar inte så mycket just nu känner jag. För att ni ska bli lite extra avundsjuka kommer här lite bilder så ni kan drömma er bort om hur underbart jag har det!


28 Mars och det är dags för barndop. Både Roark, Rhett & Rylan skulle döpas. Vet faktist inte varför det inte gjorts innan. Mike's pappa och hans fru var och hälsade på och delade dagen med oss. En alldeles för tidig morgon för en söndag; kvart över åtta började dopet i kyrkan. Barnen var förvånansvärt lugna för att behöva sitta still i en hel timme. Både Rhett & Rylan började storgråta när prästen försökte ta dem i famnen för att hälla dopvattnet över huvudet på dem. ICKE! Roark brydde sig inte så mycket. Efteråt firade vi med brunch nere i Burlingame på en italiensk resturang. Barnen fick pizzadeg att leka med medans vi väntade på maten, men det är klart roligare att leka med servetten istället och äta pizzadegen!? ;)



På kvällen skulle vi grilla lite för att fira barndopet. . . . trodde jag! Jag kommer in i köket och där hänger en girlang i lampan där det står Happy Birthday! Jag blev kanonglad och tackade Mike så jättemycket och sa: WOW! Är allt detta till mig! Han ser lite konstig ut och säger: Eeeh . . . Ja. ALLT detta är till dig och kollar på girlangen. Plötsligt öppnas dörren och in kommer Abby med tårta och presenter och efter kommer Anna och Elin inhoppandes med blommor och ännu mer presenter. Efter en lång arbetsdag hänger hjärnan inte riktigt med och jag står och glor och fattar ingenting. Tillslut säger jag på svenska till Elin och Anna: Vad gör ni här? Ni ska inte vara här! Varför är ni här? Var tvungen att sätta mig ner en stund för att smälta chocken. Efter en stor klunk rosévin började hjärnan jobba igen.
Mike hade grillat massa kött och i riktig USA anda blev det bbq med pickles och brödbullar. MUMMA! Jag åt alldeles för mycket och jag visste ju att det nalkades chokladtårta och chokladcupkakes till efterrätt. Det var precis lika gott som det lät! Jag smällde tre cupcakes och två tårtbitar på några minuter och sen var det paketöppning. Jag fick ett helt spa-kit av Abby & Mike plus massage (Swedish massage så klart :), lite till spagrejer av Anna, Elin & Kristian (som övergivit mig på min födelsedag för att hälsa på syster yster i Texas), och av Mikes pappa fick jag knäckebröd och senapssill ; )
THANK YOU ABBY FOR BEEING THE BEST HOSTMUM EVER AND FOR PLANNING ALL OF THIS JUST FOR ME! Especially since I know how busy you are! IT MEANT THE WORLD TO ME!!! Xxx



29 Mars: IT'S MY BIRTHDAY!!!!
I riktig Ylvas-födelsedag-anda stod det Chokladfrukost på menyn! Jag skulle kunna skriva vad det innebär, men istället blir det lite video: http://www.youtube.com/watch?v=UvMZJz3sGqQ
Man kan tro att Roark missuppfattade det hela och trodde att det var hans födelsedag, men jag vet att det bara var ett dåligt trick för att få fler cupcakes: http://www.youtube.com/watch?v=5abl4o-Fak4



Vem ser ut att njuta mest?
I födelsedagspresent hade jag bland annat önskat mig Sverige i en liten ask. Jag fick Sverige i många små askar. Syster Yster hade paketerat massa svenskt godis i...wait for it...SEPARATA paket, inslagna i rosa Bratzpåsar. Den bästa tolkningen av min önskar var definitivt Sverigepusslet. Kan man komma närmare än så? Fick även en bok om Småland (saknar hemma ännu mer när jag kollar på bilderna) och av Bell fick jag påskpyssel och...ÄNNU mera godis ; )
Elin kom förbi på eftermiddagen och av henne fick jag PRINSESSTÅRTA!! Mumma! Det finns ett Copenhagen Bakery här i Burlingame som jag har förbjudit mig att gå in i eftersom jag alltid köper minst tio saker varje gång jag är där. Vi avsluta kvällen med att kolla på film och mumsa på allt underbart godis som jag fått.
* Fotnot: Det tog ca 36 timmar sen var allt uppslukat utom bilarna och turkisk peppar. Vågar inte skriva hur mkt jag fick men bilden nedan säger ju lite. . . .



Sightseeing on boat
På Bay Area Ski Bus på väg mot Lake Tahoe träffade vi Brian, ursprungligen från Chicago men bor i S.F sen fem månader tillbaka. Eftersom vi inte umgåtts allt för mycket med the Natives of USA än så länge tyckte vi att det var dags.
Elin, Anna och jag mötte upp Brian med vänner i Northbeach (område i centrala S.F). Där var det ölprovning som gällde. Jag är ju inte den som är den, även om äppelöl inte lät jätteinbjudande. Mindre roligt för Anna och Elin som har svårt för vanliga finöl. Kvällen bjöd på Pub Crawling (bar-runda) i Mission. Inte det vanliga området som vi brukar hänga men väldigt roligt. Mycket alternativa människor! Sista stället vi var på satt en lirare och spelade 4 i rad som han tagit med sig hemifrån ; ) Han var tydligen stammis (finare ord för alkoholist) där.
Efter alldeles för många White Russian vart det efterfest hos Brian. Där blev vi erbjudna rödvin och haschkakor, de tyckte vi var galna som tackade nej till kakorna, men rödtjut sitter ju aldrig fel. Särskilt inte när man kan spilla ner så mkt med det ; )



Morgonen efter satt rödtjutet väldigt fel!
Det som satt väldigt bra däremot var Nachotallrik med extra allt på lokala mexhaket. Elin & Anna satt och kämpade med att få i sig halva sina och jag glufsade i mig hela utan problem. Man är väl mästare på bakfyllehunger ; )
Därefter strosade vi i solskenet ner till Fishermans Wharf där vi mötte upp Kristian (numera kallad K-Man alternativt C-Man eller Sea-Man *internt*) för att ta en båttur runt The Bay Area. Alla fick varsitt headset där man fick lyssna på historia kring staden, bukten och de turistmål vi passerade; Alcatraz, Presidio, Treasure Island, North Beach & The Marina, Fort Mason och Golden Gate med flera . . . Det som sades var inte så intressant så satt istället och njöt av ljudet från vågorna och solens nästan varma strålar. En helt underbar dag som endast kan bli så underbar i goda vänners sällskap.



När båtturen var över gick vi bort till Maritime Park och la oss i gräset för att glassa lite. För att avsluta en underbar bakisdag gick vi till McDonald's. Efter fyra månader i staterna var det alltså dags för mitt första officiella besök på ett amerikanskt McDonald's. De körde ett annorlunda system; Ställ dig i kö för att beställa och betala. Sen vänta på att numret på ditt kvitto blir utropat, då får du komma och hämta upp din mat. Aningen upprörd över att det inte fanns McFeast fick jag nöja mig med Lilla Menyn, vilket smakade exakt likadant som hemma: Saltgurkor BORT!
LAKE TAHOE
Klockan är 3.30 fredag natt / lördag morgon och alla är på väg hemåt från uteställena. Alla utom Anna & Ylva. Vi är på väg till skidbussen som ska ta oss till Lake Tahoe.
Lake Tahoe ligger ca 32 mil norr om San Francisco. 4.50 steg vi på Bay Area Ski Bus och 4.52 sov jag. . . .
. . . Klockan åtta på morgonen var det väckning och dags för frukost på bussen. I äkta USA anda blev det bagel och cream cheese (Philadelphia ost). "Tyvärr" var det strålande solksken och nysnö vilket resulterade i trafikstockning. Inte framme i Alpine Meadows förrän runt 10.



Efter att ha kommit igenom skiduthyrning, toalettbesök och bunkrat upp med energibarer aka Snickers var det dags att ge sig ut i backen. Nu vet jag att många där hemma tänker: Men Ylva åker ju inte skidor. Hon tycker ju inte ens om att åka skidor. Stämmer bra det! Tyvärr hade jag glömt hur mycket jag HATAR att åka skidor!! Med underbara förutsättningar för ett proffs som Anna är 1 meter pudersnö inte jättekul för en rookie som jag. Första åket och vi tar liften upp till toppen... Wiiiee!! Jag stod i ett par minuter och blickade ut över "härligheten" innan jag följde efter Anna ner för stupet. Jag kom ca 10 meter sen kvaddade jag rakt ner i en snödriva. Fick 10 kg snö innanför termobrallorna och lika mycket i fejjan. Det här går ju prima liv! Precis som jag förutsatt. Det tog mig ungefär elva fall innan jag lyckades ta mig nerför backen. Anna som åkt sen hon var tre år trillade inte riktigt lika många gånger ... ungefär noll. Hon var redan uttråkad på att stå och vänta på mig när jag försökte få på skidorna igen! Kroppen krävde redan sin första Snickers.



Före: Varm & torr Sista ögonblicket innan djävulsåk 1. Efter: Snömonster
Tur att man är en överpositiv själ och galet envis. Jag gav mig den på att jag skulle lära mig åka skidor. Och jag skulle tycka det var kul också, hela vägen fram. Allra mest tur var det att jag hade en klippa som Anna som inte bara agerade gratis skidlärare utan höll friskt humör trots att jag stupade i varje sväng. Tillslut bestämde vi oss för att åka separat ett tag, så jag kunde öva i lugn och ro och så iallafall Anna kunde få njuta av sin skidsemester lite. Efter alldeles för många timmar i backen, inklusive ett felval av väg som slutade off pist plus att jag förlorade min ena skida och fick åka på rumpan ner, bestämde jag mig för att hälften av att vara på skidsemester är After Ski. I min vetskap finns det inga satta regler för när After Ski börjar och enligt min klocka var det dags. När jag väl lyckats dumpa en del av den snö (som smält och sen frusit till is) i mina byxor gick jag fram till baren och beställde en extra stor Margaritha och ett par Coronas. Jag kände mig redan lyckligare. Bartendern kollade däremot lite snett på mig när jag blev frågad om leg och drog fram ett plaskvått pass. Kunde inte komma på en enda anledning som inte inkluderade "jag suger på skidåkning" så jag försökte se extra ball ut och låtsades som ingenting. En Margaritha och en halv öl senare kom Anna och joinade. DETTA är skidsemester!



Det var sedan dags att dra sig tillbaka till hotellet. För att sedan kunna fokusera helt och hållet på nattens bravader tog vi varsin korv vid bussens After Ski. Hotellet som egentligen var ett Casino / Hotell hade en hel spa våning som vi självklart utnyttjade till max. Rosiga om kinderna släpade vi oss upp från jacuzzin för att förbereda oss för en lång natt. Jag spelade lite på de enarmade banditerna men tröttnade snabbt. Utan att gå in på detaljer så cirkulerade vi i de olika casinon och sänkte lagom många Cosmopolitan. En Totally Amazingly Awesome kväll. Eller Hella Good som vi nu lärt oss ; )
http://www.youtube.com/watch?v=B-aSwGpACCU



Dag två! Klockan ringde alldeles för tidigt! Vi släpade oss upp för att städa i ordning hotellrummet, packa ihop och dra sig ner mot frukost. Efter en stadig buffé hade händerna slutat skaka lite. Idag gick bussen mot Northstar. Suget i kroppen efter en dag i backen var inte riktigt lika stort hos mig som hos Anna. Men det var faktist riktigt skönt att sätta sig i liften och solen strålade lika mycket idag. Anna fick bestämma vart första åket skulle bli och av någon obeskrivlig anledning valde hon tävlingsbanan för Snowboard med hinder och hopp mitt i alltihop. Jag skulle vilja säga att vi åkte på hårdpackad snö men det vore att ljuga. GLANS IS hård som sten är närmare till sanningen! Vill någon gissa hur långt jag kom innan jag trillade? Tror någon att jag kved när höftbenet slog i marken? Ingen som tror jag skämdes när jag tittade upp och såg hur alla hurrade och skrattade i liften som gick 10 meter ovanför banan? Jag fick en flashback från Åre för sex år sedan när killgänget ropade Ylva Nowén där jag satt mitt i backen utan hopp, utan uns av stolthet och utan skidor. Supersöta Silver Ylva var på väg att bli Supersur. Efter en utkörning på väg i i ett träd var jag äntligen nere på plan mark. Jag kände att dagen kunde börjat bättre. Positivt tänkande... det kunde bara bli bättre. Och det blev det också! Anna kämpade länge och väl och så gjorde även jag. Efter en låååång dag i backen lyckades jag ta mig ner utan att trilla en enda gång och jag kan nu titulera mig som Ylva som typ kan åka skidor. *STOLT*



Efter en hel dag av bara skidåkning och ingen mat tog bakfyllehungern över. Klockan fem slog de två kakmonstrena till vid bussens After Ski. Ingen alkohol här inte. Ge oss kakor och varm choklad...och varsitt säte att sova i. Två filmer och massa kinamat senare var vi äntligen hemma i San Fran. Ljuvliga hem med massa betong och ingen is!
Fast jag hatar inte att åka skidor längre, trots att jag har ett grymmeblåmärke på höften efter snowboardbanan.
En bild säger mer än tusen ord . . .
Mardi Gras, Vancouver & Chinese New Year
Tisdagen den 16 Februari var det dags att fira Mardi Gras. Mardi Gras betyder fettisdagen på franska och firas med karnevaler i New Orleans. Detta har sedan spridit sig över världen och vi är inte sena på att haka på. Man får ta seden dit man kommer ; ) Elin & jag bestämde oss för att fira med lite After Work. Vi gick först till en piano bar vid Union Square. Där blev det en Irish Coffee för att värmas upp och piggnas till. Sedan drog vi vidare till Ruby Skye...hade vi tänkt. ICKE sa vakten i dörren när han såg Elins fake leg. Eller rättare sagt sa han till sin vakt kollega: Do you want a souvenire? Sen var det leget borta för alltid. Lagom missnöjda visste vi inte vad vi skulle ta oss till. Tillslut bestämde vi oss för att gå tillbaka till pianobaren. Eftersom vakten där fyllde år på samma dag som jag tänkte vi att han nog kände igen oss så vi inte behövde visa leg igen. Elins leg var ju nu long gone. Det var nemas problemas. Efter att ha livat upp oss med x antal Piña Coladas och Margarithas var legetimationsproblemen som bortblåsta. Ett par norrmän blåste oss totalt när de först låtsades vara amerikanare, sen svenskar, sen norrmän, sen svenskar igen...skyller totalt på den höga musiken. Det blev lite bugg innan stället stängde. Japp, en oskyldig After Work slutade i en blöt kväll med live musik och dans. För att avrunda kvällen glufsade vi i oss nattamat på Jack in the Box. Bästa pommesen i världen!
Ylva tappade balansen för pommesen var så goda
Dagen efter spenderade vi hela dagen i solen i Golden Gate park. Första riktigt varma dagen efter monsunregnet börjat avta. När bakfyllehungern tog övertaget tog vi bussen till Fishermans Wharf och beställde överdrivet mycket skaldjur. Vitlöksmarinerade musslor KAN vara den bästa uppfinningen någonsin...näst efter varmvatten och badkar. Efter att mat inte längre låg högst på prioritetslistan längtade vi efter en varm och mjuk säng. Vi åkte hem till Elin och bäddade ner oss bland kuddar och täcken med varsin glass framför Audrey Hepburns Breakfast at Tiffany's. Eftersom Ylva lyckats hälla mentholvätska på sin ena lins finns det inte många bildbevis av denna dagen.
For future reference: Menthol i munnen = Bra idé. Menthol i ögat = Väldigt dålig idé.
Mardi Gras halsband
Måndagen den 22 Februari kom Grandma Deanie över från Texas för att agera barnvakt tillsammans med mig. Abby, Mike & Roark, den äldste sonen, styrde kosan mot Whistler utanför Vancouver för att kolla på OS. Jag trodde det skulle bli easy peasy att bara ha två barn istället för tre....inte då. Såklart blev tvillingarna dunderförkylda med hög feber och inte långt efter drabbade det mig & Deanie åxå. Hela veckan var kantad av gråt, skrik och sömnlösa nätter. Stackars Deanie var helt slut och undrade nog vad hon gjort för att förtjäna dessa barnbarn ; ) En dag innan Abby & Mike kom hem började barnen friskna till och vi kunde ta ut dem på en liten promenad nere vid sjön och sen ut på middag. Deanie klunkade ett välförtjänt glas vin. En annan är ju härdad nu när det gäller småbarn ; )
Lördagen den 27 Februari
IDAG ÄR INGEN VANLIG DAG FÖR IDAG ÄR LINUS FÖDELSEDAG. HURRA HURRA HURRAAAAA!!!
Det är även sista dagen på det kinesiska nyåret. Ett ställe man vill vara på då är China Town i London. Ett ställe man INTE vill vara då är China Town i San Francisco. Det var som ett packat sillstim och enda chansen att ta sig fram var att simma igenom. Efter fem minuter fick jag cellskräck och vände om för att simma ut igen. Ingen mumsig mat sålde de heller. Kineskareoke hade de däremot. Hade Simon Cowell vart med hade han avlidit på stört. No offense to the Chinese Community!
Tourist in Frisco
På lördagen mötte vi upp Elin för brunch i Pacific Heights. Där satt vi och planerade dagens turistmål. När vu mumsat klart på Amerikanska bananpannkakor bar det av mot Lombard St. Efter veckor av ösregn prickade vi in vädret perfekt med massa solsken. Lombard St är en av de största turistattraktionerna i San Fran. Det är den näst krokigaste gatan i hela stan. Efter en lång, backig och varm promenad dit var jag mäkta imponerad när vi väl kom fram.


I verkligheten Turistbild
Sen var det dags för Coit Tower. Varför Coit Tower är så känt har jag fortfarande inte riktigt förstått, men eftersom det stod som ett måste att se i John's turistbok bestämde vi att kolla in det. Det var en pärs att ta sig dit med ännu fler backar och ännu mer sol, men när vi väl kommit upp var det verkligen värt det. Utsikten var fantastisk både utanför och uppe i tornet. Det bästa av allt var ända när vi ställde oss i den superskrangliga hissen som säkert var original från när tornet byggdes 1933. Hisskillen som var superasiat, frågade vart vi kom från och blev helt till sig när vi sa Sverige. Oooh, more Swedish. This is the Swedish group! utbrast han och kollade få en oförstående kille. Det tog ett par sekunder innan han svarade tomt: I'm American. Trodde vi skulle dö av skratt ; )


Anna, Ylva & Columbus

The City I Love
Efter vi sett hela San Francisco från ovan åt alla håll, bar det av mot China Town till en Lyckokaksfabrik. Där satt autentiska kineser och mumlade på mandarin medans de vek varma lyckokakor. Det var rätt coolt faktist. Jag hade skrivit min egna lyckolapp som de la i. Och när jag öppnade min lyckokaka blev jag jätteglad, för istället för en klurig Ghandi vers eller en rad lyckonummer fick jag min egen lycka. Anna sa att man inte får avslöja vad det är för då ger det otur, men jag kan säga att det var något jättebra ; ) Vi köpte även en hel påse med lyckokakor som vi gick och knaprade på. Tror jag fick samma lycka 4 gånger...undrar om det betyder 4 gånger mer lycka eller om lyckan förbrukades första gången.
Det roligaste var när Anna uttryckte sin åsikt om China Town:
China Town känns nästan som ett annat land..... Som Turkiet . . .


Mannen till höger på bilden har inget med händelserna att göra
Efter en produktiv dag var det dags att möta upp Kristian och dra oss mot Elins hus. Vi hade bestämt oss för att laga lite svensk mat och valet föll på Flygande Jakob, vilket jag varken ätit eller hört talas om innan. Kristian och jag fick i uppdrag att matshoppa medans de andra två latisarna gjorde sig oiordning inför kvällens utgång. Då passade vi även på att införskaffa allt vi behövde till Elins födelsedagsöverraskning som hon fortfarande inte fått. Eftersom hon fyllt 20 (fortfarande inofficiellt) men inte fått utnyttja sin fulla potential som 20-åring hade vi bestämt oss för att ordna ett eget Systembolag åt henne. Självklart blev det äkta svennedricka som Absolut Vodka och Smirnoff Ice. Tyvärr hade vi inte lyckats ordna några svenska pengar så det fick bli ett bolag med en liten internationell twist, med kinesdollar. Jag lekte kassörska så 80 000 dollar kostade det Elin att handla sex flaskor Smirnoff Ice och en liter Absolut Mandarin. Dyrt att importera!



Som sagt har jag aldrig hört talas om Flygande Jakob men har mycket svårt att tro att den skulle se ut som vår. Grädden skärde sig i ugnen och hela grytan var alldeles rinnig och sörjig. Dock smakade den kanoners. Till efterrätt blev det ännu fler lyckokakor (började må smått illa av alla lyckokakor nu) och ölspel med Absolut Mandarin drinkar i olika tappningar. Kul att man får utnyttja sina bartenderkunskaper lite då och då. När ölspelet började ta ut sin rätt drog vi vidare till Harlot där Flickorna Flis skakade rumpa hela natten till Lady Gaga och Kristian stod och hängde vid räcket med ett par öl som sällskap.



Det börjar med Sambuca och slutar med dimma
ROADTRIP
På söndagen var det dags att fortsätta vår turisthelg. När Elin nyktrat till....tillräckligt... tog vi bilen över Golden Gate till Marina Headlands. Vet inte om ni sett vykort över Golden Gate när dimman ligger som ett täcke precis under bron. Idag insåg jag att det inte är redigerat i Photoshop utan faktiskt är på riktigt. Jag har aldrig sett ngt så otroligt i hela mitt liv.


Vi gjorde flera stopp på vägen upp mot toppen och traskade runt i Vildmarken. Kändes väldigt betryggande när det satt lappar med Varning för bergslejon och prärievargar. Inte undra på att Allemansrätten inte gäller här. Om man vill campa i detta landet måste man få spciellt tillstånd. Förmodligen så att efterlevande inte kan stämma markägaren efter man blivit uppäten av tvättbjörnar. Det var två Park Rangers som gick runt och kollade suspekt på alla Alla Hjärtans Dag firare som slagit sig ner med picknick på lite ställen här och var. Auktoriter i detta landet är generellt väldigt hjälpsamma och trevliga (Mange Blåljus släng dig i väggen) så länge man själv ser resepektabel ut, och fyra oskyldiga svenskar ligger högt på Var-Trevlig-Mot listan.
Bilfärd upp mot toppen: http://www.youtube.com/watch?v=o8wUPJpF8ZQ



Elin & jag försöker skrämma bort Vilddjuren
Uppe på toppen av Marina Headlands ligger resterna av en gammal militärbas. Den var nte så respektingivande som man kanske hoppats. Det som var breathtaking däremot var utsikten. Man såg inget slut på världen utan bara att himlen och havet smälte samman borta vid horisonten och pråmarna som sakta gled ut från San Francisco. Jag kände mig plötsligt ganska liten och betydelselös när man kollade 200 meter rakt ner på vassa klippor och gigantiska vågor. Vi satt där uppe och njöt i över en timme. Ingen kunde förmå att röra på sig trots vi sa att vi skulle gå flera gånger. Det kändes som ett helt annat land. Au Pair livet kändes plötsligt väldigt långt borta. . . Hade inget emot att stanna här uppe resten av året.
Uppe på toppen: http://www.youtube.com/watch?v=zRbIfowu4R4


När hungern tillslut tog över lyckades vi med tunga steg släpa oss därifrån. Men det gjorde ont i hjärtat att vara tvungen att lämna denna vackra plats. Definitivt ett ställe att besöka fler gånger! Eftersom det var enkelriktat hela vägen upp längs kusten fick vi leta oss ner längs kringelikrok vägar ner. Inget ställe för oroliga mammor att köra ; ) Med musiken på högsta volym och siktet inställt på pizza & glass i Saucolito kändes livet ganska underbart. Jag känner väldigt stor tacksamhet att jag haft turen att träffa så underbara människor att dela denna upplevelse med. Det är svårt för en utomstående att förstå vilken lycka, sorg och vemod man hela tiden bär inom sig. Lycka för att livet är underbart. Sorg för att underbart är kort. Vemod för att man saknar familj och vänner konstant. Det är annorlunda att befinna sig "ett stenkast" bort i London än på andra sidan jorden där dag är natt, och natt är dag. . .
Roadtrip: http://www.youtube.com/watch?v=Duh7BPT3bVc
Väl framme i Saucolito satt pizzan som en smäck. Saken blev inte direkt värre av att sälarna simmade precis nedanför och lekte med fiskmåsarna. Efter vi glassat i solen ett tag...och tröttnat på fiskmåsarnas tinitusframkallande tjat bar det av mot glass och hemfärd. För att fira Alla Hjärtans Dag bestämde vi oss att gå på bio och kolla in Valentines Day. Av någon oförklarlig anledniing skippade Kristian den underbara upplevelsen att se en typisk Chick Flick (romantisk komedi) med tre kärlekskranka flickor på självaste Alla Hjärtnas Dag. Han skyllde på att han skulle upp tidigt dagen efter...men vi vet att han inte ville gråta framför oss vid det lyckliga slutet.
Och ett lyckligt slut var det, både på dagen och filmen. Definitivt en av de bästa Alla Hjärtans Dagar jag haft!


Elin inofficiellt 20 år + Super Bowl
Torsdagen den 4 February drog Robynne med mig ut på en Irländsk pub. Varje torsdag har de Happy Hour 7-11 då ölen kostar $1 dollar styck. Nej, det är inget skrivfel! 7,5 :- för en 33 cl öl på puben kan man leva med! Visserligen gällde det bara light ölen, men i detta landet betyder light mindre kalorier och inte mindre alkohol. Där träffade vi upp hennes värdbarns två simlärare och deras barndomskompisar med fru. Nu låter det som alla dessa är något äldre men faktikt 22 år allihopa. Det var jättekul att träffa amerikanare i sin egen ålder för första gången. De var kanontrevliga och väldigt öppna och sociala, men kändes som lite low-lifers. Jag tyckte den ene verkade något space-ad i början och blev bara värre och värre. Det visade sig att han inte gick ut för att röka vanliga cigaretter, utan var stenhög. Det gick inte ens att kommunicera med honom till slut, han bara satt i ett hörn och stirrade ut i tomma intet. Härligt kille! ; / Eftersom både Robynne och jag skulle börja jobba sju dagen efter blev det date med kudden ganska tidigt.
Fredagen den 5 February efter ett flertal nej från min sida, lyckades Kristian ändå övertala mig att gå ut. Jag hade ca 15 min på mig att göra mig iordning om jag skulle hinna till tåget. Med vetskapen att jag skulle upp klockan sju morgonen efter och alldeles för få timmars sömn bakom mig kände jag mig på sådär partyhumör. Vi åkte till Palo Alto vilken är en stor student stad ca 20 min härifrån. Där mötte vi upp Kristians systers kompis Will med flera. Vi började kvällen på Pizza in My Heart. De andra köpte varsin flottig pizza slice medans Kristian och jag delade på en kanna öl ; ) Efter det gick vi vidare till NoLa, en bar med ursprung från New Orleans. Detta betyder att Hurricane är deras signatur drink. Det var ett coolt ställe och Will & co var trevliga. Jag skulle inte säga att de var vilda amerikanska studenter - mer alternativa & smånördiga men de spottade ju inte i glaset iallafall.
Den 6 February fyllde Elin 20 år. Eftersom man måste vara 21 för att dricka alkohol i detta landet har hon INTE fixat fejk leg ; ) Vi firade därför utåt sett hennes 22 årsdag så åldern skulle stämma in på hennes icke existerande fejk leg. * Sneaky *
Vi började kvällen med middag på en mexikansk resturang. Maten var mumma och deras Frozen Margharitas var UNDERBARA! Efter presentutdelning och lagom många drinkar var det dags för kareoke. Vi hade självklart satt oss närmast scenen för easy access. Och snacka om att i rockade! Hela byggnaden gungade när vi öppnade med Gimme Gimme Gimme. Självklart sjöng vi Happy Birthday för Elin och andra gamla godingar som I Will Survive, Man I feel Like a Woman och Walking on Sunshine.
Smakprov kommer här: http://www.youtube.com/watch?v=3bqqxdeKvRU
LYSSNA OCH NJUUUUT ; ) http://www.youtube.com/watch?v=JdX3FLM3ewQ
Vi hade till och med ett par groupies som kom fram och hejade när vi körde ABBA. Jag som aldrig sjungt kareoke innan ha inte haft en aning vad jag gått miste om. Med ett par glas i kroppen är man ju kung på att sjunga och eftersom alla andra har druckit också så tycker de likadant ; )
Vi hade kunnat stanna hela natten men vi hade skrivit upp oss på listan på Cellar Night Club och för att komma in gratis va vi tvugna att vara där vid elva. Av totalt 9 personer var de tre som hade giltigt (äkta) leg. De andra hade laminerade oerhört dåliga kopior, alla i olika format. Jag vet inte om vakten inte bryr sig eller om han verkligen inte fattar att de är fejk men det var nemas problemas att komma in. Vi dansade som galningar hela natten och Elin och jag spenderade halva tiden med att shotta vid baren. Efter detta är det lite sluddrigt och jag kommer inte ihåg att jag gått rakt in i kylen hos Elin och börjat trycka in mat i munnen. *Pinsamt*
Dagen efter var det Super Bowl Sunday och jag var tvungen att ta tåget hem tidigt eftersom jag började jobba vid 11. Abby & Mike skulle på Super Bowl Party på eftermiddagen så Elin kom över för att hjälpa mig med barnen. Eftersom vi är sådär intresserade av att sitta 6 timmar framför tv:n och kolla på Amerikans Fotboll och barnen var ännu mindre intresserade hann vi inte se så mkt. Vi anammade iallafall seden lite med en Extra Large Extra Flåtig Pepperoni Pizza och tv:n igång i bakgrunden. Rhett köpte inte konceptet och totalvägrade pizza medans Roark proppade in den i munnen medans han sa Mmmm, MMmm Mmmm.
Iallafall så vann rätt lag; New Orleans Saints som spelade mot Indianapolis Colts.
Jag är medveten om att det låter som livet här bara är fest och inget jobb. Så är det verkligen inte. Det är tidiga morgnar, och sena kvällar med mkt slit och ibland mkt skrik (oftast inte från mig). Det är bara inte så roligt att skriva om, och troligen inte så roligt att läsa om heller, hur jag släpar mig upp ur sängen på morgonen för att ta av tre pyjamaser, byta tre blöjor, klä på tre tröjor & byxor, mata tre munnar som oftast inte vill ha frukost. Sen samma sak dagen efter. Ska däremot bli lite bättre på det, för ibland är det helt underbart att titta & lyssna på dem ; )
Idag, 11 Februari hade jag mitt första pianoprov. Jag tänkte säga till läraren när jag kom in, att snälla ta inte mig först. Men sen tänkte jag, Ah, jag sitter ju längst ner i hörnan, det är klart att hon inte tar mig. När lektionen börjar kollar hon runt i klassrummet och jag sjunker längre och längre ner bakom keynboarden. Så säger hon:
- Ylva, du kan väl börja. Allihopa, Ylva var den som först skickade in sin rapport om New World Symphony i tisdags. Pang sa det bara ett par få timmar efter lektionen. Jag tänkte du måste ju vara förberedd eftersom du gjorde läxan så fort. Det är tacken man får för att vara duktig. I efterhand var det bara bra för då hann jag inte vara nervös. Det gick jättebra att spela pch hon bad mig till och med spela en gång till tillsammans med henne, vilket åxå gick felfritt. Nästa låt nar jag siste man av allihop. Jag skakade så nervös jag var och spelade två eller tre noter fel, men i helhet gíck det bra. Puuh. Glad att det är över.
I helgen är det äntligen ledighet som gäller, så då står det turistande på schemat.
Körkort, plugg och massa onyttigheter
Det roliga var att jag fick ett temporärt körkort direkt efter jag klarat uppskrivningen, vilket känns lite skumt!



Toyota 4runner temporärt körkort provet
Jag har även börjat skolan eftersom man måste läsa två kurser på College för visumet. De flesta au pairer läser engelska men jag känner jag kan det tillräckligt bra efter London. Däremot har jag länge velat lära mig att spela piano och det har vart ganska svårt att lära sig själv, så nu tar jag pianolektioner på College of San Mateo. Det är galet kul men lite klurigt. Jag har mitt första prov nästa vecka så jag ska sitta och öva hela veckan nu. Egentligen spelar betyget ingen roll för visumets skull, men man har ju alltid vart en plugghäst ; )


Råmeå kollar in min nyinköpte keyboard College of San Mateo
I onsdags var jag inne i City igen. Det blev först lite shopping sen bak hos Elin igen. Denna gången blev det Chokladbollar ; ) Efter vi ätit oss äckligt mätta på det mötte vi upp Anna & Andrea på Cheese Cake Factory. Vi började med två gigantiska Nacho-tallrikar och avslutade med 900 kcal Cheesecake. Tur att man anammar den nyttiga matkulturen och det hälsosamma livet här i Californien ; )


Anna galet sur för att Andrea äter all Cheesecake ; )


I fredags var jag ute med Robynne från Sydafrika och Anna från Tyskland. De har båda vart au pairer här i två år så de kan stället utan och innan. Vi åkte först till Berkeley, vilket är på andra sidan Oakland Bay Bridge och förbi Treasure Island, till Robynne's pojkväns bar. Det var jättestort och hur coolt som helst med utsikt över Treasure Island & San Francisco. Robynne hade jag träffat innan eftersom hon kände Keri, hon är jättesnäll. Anna var ett riktigt partydjur, till och med jag låg i lä där....nästan ; ) Efter det åkte vi till VinylRoom här i Burligame. Det var ett helt okej ställe men jag skulle nog inte gå dit igen. Folket var lite skumt...Burligame bonnar skulle man kunna säga ; )

På lördag fyller Elin 20, då blir det PARTY!!!! ; )